Maria Montessori
”Den viktigaste perioden i livet är inte åldern för universitetsstudier, utan den första, perioden från födseln till sex års ålder.”
Pedagogiken
Vi arbetar utifrån Montessoripedagogikens filosofi, där det enskilda barnet sätts i centrum. Genom att pedagogerna skapar en väl förberedd och anpassad miljö för barnen ger vi dem frihet, tid, rum och ro att välja sitt arbete och låta deras spontana intresse vara drivkraften. Det leder till koncentration och viljan att lära. Detta i sin tur skapar självförtroende, och hjälper barnet att utvecklas och finna sin plats i världen.
Praktisk undervisning
Praktiska vardagsövningar är övningar där barnet får träna sig i det verkliga livet. De är till för att lära barnet färdigheter för vuxenlivet. Eftersom de är de viktigaste övningarna och grunden i Montessoripedagogiken är det dessa övningar som barnet först möter när det börjar i montessoriförskolan. Övningar i artighet och trevligt uppförande är grunden till all annan pedagogik och skulle kunna leda till fred på jorden. Därför är det så viktigt att börja med barnen. I läroplanen för förskolan beskrivs uppdraget att alla barn ska få uppleva glädje och tillfredställelse i att göra egna framsteg som utvecklar en positiv självbild samt att vara en tillgång i gruppen. Uppdraget samspelar med övningarna som är verkliga och fyller ett syfte och en funktion för att få barnet att förstå hur världen fungerar. Övningarna speglar den kultur som barnet lever i och vad vi alla gör i vardagen, t ex knäpper knappar i jackan, borstar håret, dukar, torkar av bordet, tvättar eller hälsar artigt på varandra. Med syftet att ta hand om sig själv och känna en samhörighet med sin omgivning. Med hjälp av praktiska vardagsövningar utvecklar även barnet sin motorik och tränar sin koncentrationsförmåga som sedan leder till självständighet.
Sensorisk undervisning
Ordet sensorisk betyder sinne och sensoriska övningar har alltså med sinnenas utveckling att göra. Med sensoriska övningar så tränas, utvecklas och förfinas barnets olika sinnen såsom syn, hörsel, känsel, smak och lukt. Enligt Montessori handlar den sinnestränande undervisningen om en slags undervisning där barnet själv tränar sin förmåga att uppfatta intryck och skapa mening kring dem. En utveckling av barnets kognitiva lärande. Det direkta syftet med den sensoriska undervisningen är att den ska vara ett stöd för barnets naturliga utveckling och förfining av sina fem sinnen. Det är genom sina sinnen som barnet förstår världen. Det indirekta syftet är att den sensoriska materielen, precis som materielen i Praktiska Livet, utvecklar barnet inom både det fysiska, emotionella, sociala, språkliga, kognitiva och det andliga. Materielen förbereder även barnet inför de kommande ämnesområdena
Språkundervisning
Maria Montessori var mycket intresserad av barns språkutveckling och har skrivit mycket om det i sin forskning. Det går helt i linje med modern språkforskning av idag. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera och uppmuntra barnens språkutveckling.
Språket är viktigt för barnet, både för lärandet och för att utveckla sin identitet. I läroplanen ingår språkutvecklingen som en viktig del i undervisningen och skriftspråkets plats i förskolan betonas. I läroplanen lyfts det att språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter.
I montessoripedagogiken är språket centralt, vilket förstås i språkmaterielens övningar och aktiviteter. Ett nyanserat talspråk är grunden för att senare kunna uttrycka sig i skriven form och lärarna har en stor roll som förebilder. Det är mycket viktigt att vi lyssnar uppmärksamt till vad barnen vill berätta och verkligen ger dem tid att prata till punkt.
Matematikundervisning
I alla tider har människan använt sig av matematik som ett språk för att kunna räkna på olika sätt. Hur stor mark man har, vad något kostar, uppskatta tid, avgöra likheter och skillnader med mera. På samma sätt som skrivspråket är uppbyggt av grammatiska regler bygger matematiken på ordning och exakthet. Matematik är mycket intressant för det lilla barnet. Överallt i barnets vardag finns matematik. Exempelvis när man bakar, handlar eller dukar. Om du behöver mäta något eller jämföra storlekar och så vidare.
I läroplanen för förskolan står det att utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem. Förskolan ska utveckla barnens förmåga att undersöka, reflektera och pröva olika typer av problemlösningar. Montessori utgick från ytterligare en synvinkel. Hon pratade om hur människans förmåga för fantasi och abstraktion spelar en ömsesidig roll för att bygga upp ett medvetande. Människan har ett naturligt matematiskt medvetande som bygger på exakthet. Montessori kallade detta för ”det matematiska sinnet”. Montessori menade att varje barn föds med ett matematiskt sinne, ett sinne som gör att barnet visar en extra känslighet för ordning och exakthet. Barnet letar hela tiden efter mönster och klassificeringssystem i sin omgivning för att förstå världen. Ämnets generella syfte är att stimulera det matematiska sinnet. Det direkta syftet är att barnet ska få grundläggande kunskap om och förståelse för matematiska begrepp och deras funktioner. De indirekta syftena handlar om att barnet ska förbereda sig för senare och mer abstrakt tänkande. Den materiel som Maria Montessori tog fram är till för att skapa en större förståelse av sin omvärld.
Undervisning i naturkunskap, samhällskunskap och estetiska ämnen.
Dessa ämnena består av naturkunskap, geografi, historia, och även musik, konst, drama och bild. Alla dessa ämnen ska ge barnen kunskap om den värld vi lever i. I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. I enlighet med läroplanen sker undervisningen för barnen på så sätt att alla dessa ämnen går in i varandra och bildar ett holistiskt perspektiv kallat den kosmiska undervisningen.
Ordet kosmos kommer från grekiskan och betyder världsalltet, världen i dess helhet. Montessori betonade att allt på jorden har en uppgift och ett samband med varandra, en ”kosmisk plan”. Detta ville hon att barnet skulle få en förståelse för. Barnet ska känna att det är en del av denna helhet. Förundras över allt levande och dess betydelse för jordens olika kretslopp. I undervisningen presenteras därför ingenting som isolerande fakta. Läraren möter barnet i dess intressen och skapar nyfikenhet och beundran för denna kosmiska plan. Människan har också sin plats i den kosmiska planen. En mycket viktig plats eftersom hon har förmågan att påverka jorden och naturen. Människans kosmiska uppgift är att skapa sammanhållning mellan människor och skapa en förenad och fredlig värld. Arbetet för fred på jorden börjar med barnet och ger det kunskap om hur våra aktioner påverkar hela vår jord. Allt materiel i de olika kulturämnena ger barnet en detaljerad bild av hur världen ser ut och fungerar.
Undervisning utomhus
I vår utemiljö finns plats för återhämtning, lugn och ro samt lekredskap som stimulerar barnens fantasi, social kompetens och samarbete. Barnen har möjlighet att påverka sin utevistelse och utöva inflytande. Här finns allt från cyklar, gungor, sandlådor, rutschkana, klätterställning, lerkök, fotbollar, bandyklubbor och mål till utomhusbibliotek på en skön filt i skuggan, dans och musik, utomhusateljé på altanen och mycket mer. Vi går ut varje dag i alla väder.
